Ja. eller jo. eller mmm.

"De viktigaste urvalsgrunderna är konstnärlig och teknisk skicklighet i fotografi. Urvalet grundar sig på insända arbetsprover och intervjuer"

Yes! Dessa två meningar gör mig lite lite lite mer hoppfull inför vårens ansökan. Jag försöker hålla förhoppningarna nere, men det är fullständing omöjligt... Jag vill gå den skolan, jag tror att jag är duktig nog för att ha en chans, men lik förbannat så står den hårda kalla statistiken och stirrar. 15 intagningsplatser per år. 15 platser, och hur mång atänekr söka. 100? 500? Ännu mer?. Bara å bita ihop och ta några sjukt snygga bilder helt enkelt,

Paltschwiimen

Paltschwiimen [paltkoma], det fullständigt utslocknade tillstånd av total kroppslig utmattning som inträder kort efter inmundigandet av ett stort antal (pite)paltar. -wikipedia

 Sen middag med Sara och Elli, man kan inte ha bott i Piteå ett och ett halvt år utan att ha smakat palt, så min moder offrade sig och gjorde äkta hemmagjord Pitepalt. Så nu sitter man här, och kan knappt  hlla ögonen öppna.... godnatt!

Mor& Syster

Jag håller på med att göra världes fränaste familjetavla :)
Jag hade dom här gamla bildern på min mor och minsta syrra, nu har jag fått idén att jag ska ta liknande bilder på min fader och min andra syrra, och ha dom i en sånhär fin ram på rad. Kan det bli något? öppen för förslag
Dom kommer eventuellt att döda mig för det här, men men...


.

...

Nej Sandra, Converse funkar inte som vinterskor. Punkt.

Streetsnowboarding!

Urk, mina fötter har domnat bort. Converse funkar helt enkelt inte som vinterskor. Hursomhelst, Bosse och Alex har kommit ner från deras fjälltopp till slut, och Kalle, Fille och Pelle hängde med på snowboard i gropen. Kallt som i en isbjörns rövhål, men jag fick några sjysta bilder iallafall. Jag måste def hem till byn och hämta min bräda!


På tal om sjuka drömmar.

Jag tyckte jag hade drömmt nog sjuka drömmar får i år, men nähä. 2-0 till min Fantasi.
Inatt hat jag drömmt min sjukaste dröm, ever. Men den är även den coolaste jag drömt. Den var fan långfilm. Med typ sorgligt slut. Jag vill veta hur den slutade! Den börjar med att jag och mina två barndomskompisar Allan och Mattias cyklar omkring i gamla goda jävre en varm sommar. Vi gör typ alla de vanliga sakerna man gjorde på den tiden, vi var nog i tolv-trettonårsåldern. Jag kommer sen ihåg att två till började cykla med oss, en tjej och en kille, okända människor.

Sen börjar det flyta ihop i mitten, jag tror det var nåt sorts kärleksdrama, för när jag kommer ihåg saker bättre har jag en liten son och en fru som bor mitt emot huset jag nu kommer ihåg att jag står i(det är en lägenhet som ser exakt som min farmor & farafars hus gör från insidan), och jag kan inte gå dit, för att en ond magiker(för mycket fantays-böcker, Simon) har lagt nån sorts magi så jag kan inte alls komma in och rädda dom. Staden som vi är i är typ 1800-tal, fast samtidigt finns det en massa nymodigheter, tex kylskåpet, som vi berättar mer om sen.

Med mig har jag typ 5 andra magiker, eller nåt sånt, alla ser ut som om dom vart på maskerad med alla möjliga sjuka dräkter, bland annat Allan och Mattias. Vi kommer på idén att vi ska försöka ta oss in i huset genom att gå igenom drömmarna(en dröm i drömmen!) in till min fru&son eller nåt sånt. Så alla sätter sig i en ring, håller händerna och plötsligt är vi i "drömlandet". Det ser ut som en mörk slemmig skräckskog, ni vet, med det där kalla blåa ljuset. Jag kommer typ inte ihåg så mycket av vad som händer här, mer än att det går jävligt dåligt. I drömlandet möter vi det slutgiltiga beviset på att jag är spritt språngande. Vimöter typ en annan magiker som är typ tre meter lång, stark som en troll och ingen vet om han är god eller ond, och han säger inte ett ord  genom resten av drömmen. Okej, det låter ju så fucked up, om det inte vore för att denne mystiske främling är Jon Skolmens okände tvillingbror, komplett med mustasch och krullhår.

Vi+Jon Skolmen tar sig ut ur drömmen, jag kommer inte ihåg varför, men vi kan inte komma in i drömmen igen heller. Jag antar att jag glömmt något, för helt pötsligt går Jon Skolmen iväg, sliter lös en frys med en hand, och vi börjar bygga nån sorts maskin för att frysa ner oss. Jag tror det skulle ha varit för att vakna upp typ 100 år senare eller nåt sånt. Ungefär här ringer Krille och väcker mig. Damnit.

Jag tänker googla drömanalysering senare, det här måste vara en psykiatrikers våta dröm xD
Alles gut, födelsedagsfest hos Holmen ikväll, Aight!

Sara&elli fotosession igen

Här är lite fotogrejjer av Sara och Elli igen, det kommer mera sedan.



En sjuhelsikes jävla mardröm och en spök-highfive

Jag gillar inte min fantasi. Min fantasi gillar inte mig heller. Jag har alltid lidit av så kallad "livlig fantasi", särskillt i mina unga dagar.
Att gå en kilometer genom skog och oupplysta småvägar kalla vinternätter gav denna åkomma fria händer att koka ihop vad som helst. Ja, jag var faktiskt mörkrädd när jag var liten. Jag såg monster, vampyrer, Spindlar och clowner bakom varje träd och skugga. Tack och lov växte jag ur det(!) så småningom, och min livliga fantasi förpassades till att plåga mig endast i mina mardrömmar.

Jag har fortfarande så kallad livlig fantasi, och det är jag faktiskt ganska glad över. Jag har genomlidit många smärtsamt tråkiga lektioner och föreläsningar genom koppla om till det som man kan kalla "Scrubs-dagdrömmar". Jag tänker inte beskriva någon dagdröm i detalj.

Varför babla om detta undrar du, käre läsare av min bloggg, varför är detta relevant? Ja det ska jag säga dig, jag har helt enkelt haft en dröm, som jag måste säga tar priset som årets sjukaste. Och jag har faktiskt haft några riktigt störda drömmar iår, jag kan till och med göra en lista över mina tre sjukaste drömmar/mardtrömmar från i år:

3. Simon, två hobbits från Sagan om ringen och en dvärg kör gocart genom en skogsbana över stock och sten jagade av ett stort jävla troll, för att sedan storma en lyxvilla på en bergstopp, få tänderna utslagna för att sedan fly fältet med en helikopter. nej, jag tänker inte tolka drömmarna, och jag vet inte om jag vill få dom tolkade heller.

2. Direkt citerat från vad jag skrev ner direkt då jag vaknade.
"ökenland, kör pansarvagn  kulspruta,  ökenstorm, ett flygplan kraschar in i flygplatsen,knuffar mig åt helvete, smular Rasse(en kompis).  Sara är arg och säger -"varför sa du inte att du var här"(skumt att just Sara och Rasse av alla dyker upp i drömmen). Åker i världens fetaste flygplan, sitter och drygar på msn, Bosse visar trick på mobilen.

1.Och nu till den stördaste av dessa tre. Den jag drömde igår natt faktiskt. Jag kommer inte ihåg början nu, men jag kommer ihåg att jag, och en massa andra människor går uppför en lång backe. Längst uppe står det någon med mikrofon och pratar, jag kommer inte ihåg vad snubben sa nu. Helt plötsligt förstår jag något som ingen annan har fattat, och börja löpa nerför kullen allt som går. Samtidigt är kullen helt plötsligt enn tunnel, som roterar, om ni förstår vad jag menar.Det flyger ner stora håriga spindlar som landar på ens rygg och huvudet, det ramlar ner typ syra och varmvatten och typ slem från taket som är asvarmt, och jag känner en sån sjukt enorm ångest av nån anledning. jag stör mig även på att allt är måalt i glada färger. Det är fan en myt att man drömmer i svartvitt, jag är bombsäker på att allt var knallgrönt och orange. hur som helst, nu kommer det störda slutet. Jag vaknar upp just som jag får nåt litet jävla monster till spindel i famnen, och i min tillstånd av nyvaken groggy-ångest så känner jag att något typ bitcslappar min armbåge och att ett vitt töcken far just ur ögonvrån. Jag tror inte på spöken och sånt, men just då var det faktiskt sjukt läskigt. Jga var helt övertygad av att jag kännt nåt tagit i armbågen. Jag antar att drömmen fortsatte ett tag efter att man vaknat. Ah hursomhelst, jag är nog spritt språngande galen.

God natt.            

Återfunnen kärlek.

jajjamensan, återfunnen kärlek var det. Dom två senaste dagarna har jag suttit och gått igenom min numera ganska feta musiksamling, och fått ihop en riktigt sjukt bra lista. Och då råkar jag börja lyssna på den.
Moneybrother - Blow him back into my arms. Jag får verkligen fysiskt synbar gåshud. Den är så bra. Albumet är så bra. Man får nästan en klump halsen, jag vet inte vad, men den berör mig, ordentligt. 

Faran med att sitta och lyssna på gamla låtar, är vilka minnen som kommer upp till ytan. Vissa saker har fastnat på vissa låtar. Inte alltid så roliga saker heller... att lyssna på t.ex Staind är alltid jobbigt, inte för att dom är speciellt bra eller att deras låtar berör speciellt mycket, dom råkade bara släppa en superdeppskiva under en tungt period.

Aight, men det var förr! Över till Idag. Min andra kärlek, Röda Faran, är dödsdömd :( Gick inte igenom besiktiningen, och hon kommer nog aldrig att göra det igen. jag misstänker att hon egentligen inte borde ha gått igenom besiktiningen de tre senaste åren... Well well. Skroten nästa.

Palt och fika och kaffe hemma med goa familjen, och sen en snäpp förbi farmor & farfar idag. Kändes skönt, att få komma hem och bli lite ompysslad  hehe.
Linnea kommer att döda mig för det här, men håll till godo ändå: Min syster slafsar i sig stekt fläsk!


Cat Stevens bästa...

Trouble
Oh trouble set me free
I have seen your face
And it's too much too much for me

Trouble
Oh trouble can't you see
You're eating my heart away
And there's nothing much left of me

I've drunk your wine
You have made your world mine
So won't you be fair
So won't you be fair

I don't want no more of you
So won't you be kind to me
Just let me go where
I'll have to go there

Trouble
Oh trouble move away
I have seen your face
and it's too much for me today

Trouble
Oh trouble can't you see
You have made me a wreck
Now won't you leave me in my misery

I've seen your eyes
and I can see death's disguise
Hangin' on me
Hangin' on me

I'm beat, I'm torn
Shattered and tossed and worn
Too shocking to see
Too shocking to see

Trouble
Oh trouble move from me
I have paid my debt
Now won't you leave me in my misery

Trouble
Oh trouble please be kind
I don't want no fight
And I haven't got a lot of time

oooh, not again!

Damn you, dvdboxen-med-Scrubs-säsong-6!! Klockan är tio över två, och jag ska upp kl 8. :(

Hva gør vi nu, lille du?

Jag vet, jag har en konstig musiksmak. Men nu känner jag att jag måste dela med mig av den igen.

Älskade Danmark, fantastisk Liveinspelning med Gasolin. Om jag ska vara ärlig har jag aldrig hört talas om innan idag, men sen såg jag ett klipp från så ska det låta och på den vägen är det




Gasolin - Hva gör vi nu, lille du?





Och varför inte lite humor? Älskade Ronny & Ragge förr, och den här reklamen visar bara deras storhet. Enjoy!







Foto-utställning

Hmmm, var länge sedan jag fotograferade något speciellt, men till veckan händer det nog :D
Tänkte man kan ju lägga upp lite gamla saker under tiden.






Sandras utmaning!

Sandra har skickat mig en utmaning

1. Jag har bott i en liten by 3 mil utanför Piteå hela mitt liv.
2. När  jag var yngre jobbade jag en sommar som dräng på en bondgård.
3. Jag har en tvångstanke. Varje gång jag går på toa måste jag kolla två gånger om det är låst.
4. När jag var liten var jag så energisk att min mor var tvungen att sluta gå till kyrkan på söndagar och vara hemma med mig istället.
5. Jag är obotligt beroende av kaffe. 6-7 koppar per dag.
6. Jag blir aldrg kär.
7. När jag var liten var jag en sån inbiten djurvän att jag inte slog ihjäl myggor som kommit in i huset, jag schasade ut dem.

Mr. Media

Jag skulle passa perfekt på Aftonbladet om aftonbladet hade varit en Radio-kanal. Jag är helt säker nu.

-Du där, du får inte vara här! Du måste respektera avspärrningen.
- Uff.. uhm vänta vänta, hur många har dött?
- Det tänker jag inte svara på. Ut!

Fantastisk radio-journalistik i trängd situation. En enda fråga hoppar upp. Väldigt finkänsligt.
Ajja. Dagens bravader. Journalisternas Super-Dream team, Det vill säga Jag, Holm och Feden, alias Mr Radio, Mr Tv och Mr Tidning, utsatte oss frivilligt för polisbrutalitet och allmänt tjafs som fake-reportrar på en fake-olycka som räddningstjänsten anordnat för att träna sitt folk på olyckshantering.

Jag måste säga att det är en helt annan sak att skriva om spelningar på kåren än attt försöka få sura poliser att säga något över huvud taget, bli utslängd från området hmm 4 gånger (Som närgången fotograf 3, som förvirrad Radio-reporter 1).

En lite oroväckande reflektering på dagens arbete är,  att alla etiska regler vi nött in under det gångna året försvann på 2 sekunder. Jag hoppas att det var för att vi visste att det var "fake", men jag tror tyvärr inte att det bara var så.
Man vill ju ha åt sig det viktigaste, hur många har dött, kan man skylla det på någon. och några frågor jag har på kasett kan låta lite kalla  om man tänker på att man står 2 meter från en omkullvällt buss.

Jag har även fått gorilla-armar. Att bära på en ryggsäck med ett komplett press-kit, en till väska med en systemkamera i höger hand, och en Fucking Hå-äffa i vänstern och sedan bära det från ankars till Bussgaraget bakom Assi, då får man sådana. Gorilla-armar.

men men, som snabb sammanfattning har dagen varit kanon. En produktiv, relativt spännande förmiddag med tre skoluppgifter gjorda. sedan en välförtjänt middag, Palt, med alla tillbehör(Dvs Smör, sirap och Mjölk), som försatte mig i behaglig Palt-schwiimen för att sedan sakta slumra till framför en dvs med scrubs.

Tack & Godnatt! Vi ses i Marschallens skugga.

RSS 2.0